DJUREN PÅ KOLONIN!

Berättelsen om Katten på Kolonin år 2007

 

När ödet styr......

 

Här finns några vildkatter, tyvärr. Katter som är skygga och man
mest bara ser på avstånd.
Några av damerna här har matat dom över vintern med torrfoder som de
ställt ute på sina verandor.
Att man ej ska göra så är dom  medvetna om men när hjärtat är stort................

Den 25 Juli 2007 sitter en av kolonins boende och läser en bok i
sin trädgårdsstol. Plötsligt kommer en katt flygande och praktiskt
taget kolliderar med henne! Hon blir naturligtvis rädd innan hon inser
vad som hänt och skriker till!
Katten blir skrämd och far iväg in bland buskarna men tappar ungen
hon har i munnen,  rakt i hennes knä .....
Sarri tror först det är en råtta katta lagt i hennes knä men ser straxt
att det är en liten, liten kattunge!



Vad gör man, var ju frågan.
Först läggs ungen vid en buske i hopp att mamman ska
komma åter.  Inget händer, tyvärr, eller tack och lov. 
(det hade ju blivit ännu en vildkatt o kattan hämtat den)
Naturligtvis kommer folk för att titta på denna kattunge som ödet så
bestämt lämnat till människans vård. Jag kommer tillsammans med
min granne som har matat en grå honkatt sedan förra året.
Kattan är skygg men kommer alltid sina turer för att stilla hungern så
vi chansar på att det är mamman.


Min granne Siv tar med ungen hem till sin stuga.
Åldern uppskattar hon till ca 10 dagar för ögonen är på
väg att öppnas på den lilla.
Kattan kommer straxt för att äta lite och visar intresse för ungen så Siv
lägger ner kattan och håller henne fast och det visar sig att hon har
mjölkfyllda juvrar.
Motvilligt får ungen dia och sedan försvinner kattan fort.
Men hon är snart tillbaka!  Försöker ta sin unge men hindras av Siv
så hon diar den lilla en stund till.




Dagen därpå har moderkänslorna tagit över och hon går in i den lilla
kolonistugan och diar sitt barn, när människan håller sig lite på avstånd.
Men brått är det att ta sig ut till friheten.......



Med oändligt tålamod från Siv så övervinner kattan sin skygghet
och stannar allt längre hos sin unge. Hon sköter den
som sig bör och hon blir allt mera kontaktsökande mot Siv
och andra som hälsar på i den lilla stugan.
Hon blir en mycket kelen katt och  döps till Mirran.
Eller Mirre Pirran som Siv lockar henne till sig med......
Men som den f. d vildkatta hon är så tar hon sig gärna sina 
promenader i omgivningen.



Kattungen börjar nu bli rund. Den är mycket mörkare än modern
men ränderna anas om än mycket sparsamt.
Den börjar göra sina försök att ta sig fram, men det är svårt att
styra både fram och bakben på samma gång.
Den börjarvisa intresse för människotår och en gammal strumpa
med prassligt papper i blir den första leksaken, förutom
människotår och fingrar .....
Ungen är nu så tung att kattan inte längre orkar bära iväg den
och den trivs på Sivs uteplats, men bara på de släta
varma sköna plattorna.
Ingen rädsla för höjder, fast den rullar i och för sig lätt utför trappan
i sina försök att gåut och in.
Måste vara roligt för den klättrar igen och igen i trappan ( 1 trappsteg)



Bara korta raster för att dia, bli tvättad eller bita morsan!
Ja, mamman är bestämd, hon tar i så den busiga lilla
får ge sig. Ska man tvättas så ska man!



När så den lilla busungen är mätt och ren och fin så är det dags för
mamman att koppla av. Hon har inte alls så brått att avlägsna sig längre.
I själva verket så är det ganska skönt med en egen familj att njuta
av samvaron hos.



Ungen är nu ca 4 veckor och en pigg krabat. Tränar på jakt,
hoppar in och ut i stugan, en trappa är minsann
inget hinder längre.
Dessutom ser det ut att bli en mycket vacker långhårig katt av
den lilla.....



Allt är roligt att leka med, remmar på skor tex. Livet leker och Jag som
skriver detta tror bestämt att Kolonin har 2 vildkatter mindre för mamman
har blivit tam och ungen naturligtvis också eftersom den börjat sitt liv i en
liten stuga på Kolsva Koloniområde bland djurvänner som vill den väl....
 

Nu har jag fått ett hem! Jag bor i Kolsva!

Mitt namn är ELVIS!




Här kommer några videosekvenser från sommaren -04 och den lilla Rävungen på Kolonin

SÖTA RÄVEN PÅ HEDSTRÖMMEN
Denna lilla Rävunge var vår gäst ett par veckor sommaren 2004.
Han blev allt tamare och blev nästan som ett husdjur.
Mat skaffade han/ hon sig på området.
Snodde korv från grillen hos ett par grannar som ett
litet exempel.
En granne berättade att Räven var med henne i trädgården
ett par timmar, hon rensade ogräs, räven lekte med det
hon kasserade.

RÄVBUS 
Lekfull som han var så testades allt
som överhuvudtaget han fick tag på.
Som tur var satt snöret fast i de gula rören annars
hade det varit borta!


Men smart som en räv det var han.
Klättrade upp på bord för att nå tvätt som hängde på tork,
spred ut våra kläder över hela området.
Varje morgon fick man börja med att gå runt och samla ihop
Rävens stöldgods och återlämna till ägarna.
Effektivt sätt att lära känna grannar på!

Grannen Värre berättar när han kommer ut en morgon och
upptäcker att hans skor är borta!
I tron att någon granne retas med honom skriker han så det
hörs över hela området!
VEM F-N HAR TAGIT MINA SKOR!!!!!!!!!
 
Nu försvann ju skorna flera morgnar i rad, men hittades
alltid på samma ställe, ett par hus iväg.
Ev. blev skorna tunga att bära på?
 
En annan morgon står Larsson och tittar och undrar vad
tar åt Värre som springer som en orienterare, fram och
åter på baksidan av sitt hus.  
Med andra ord, Räven först med kattkoppel i munnen,
Värre springer efter,  skrikandes och skränandes och försöker
komma ifatt.
Räven släppte kopplet med tiden!
Och Värre fick lite morgongympa!

På ån ser vi olika djur. Svanar, Knipor, vår Andfamilj som fick 4 små denna sommar,
2 Hägrar mellanlandade våren 2005 En bäver har vi också som fäller träden, inte alltid på
rätt ställe, tyvärr.
Var en tur till stugan den 18 Mars -08 och djurlivet var rikligt.  Vårt Svanpar har fått 2 små,
den ena vit som snö den andra ungen lite mörkare i färgen. Våra vackra Knippar har
kommit åter, den vackra svartvita andfågeln. Dessutom fanns där ett par fåglar som jag
inte kände igen men fågelboken berättar att detta är ett par Prutgäss. Den är en flyttfågel
som flyttar i slutet av september till oktober och kommer åter slutet av maj.
Den övervintrar vid kusterna av Atlanten  Nordsjön och  Stilla havet

Ormar har vi också, det enda negativa med vår koloni.
Denna snok ser man ofta simmande i ån, när den inte lagt
sig att sola.
 

hits