Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Berättelsen om Katten på Kolonin år 2007

 

När ödet styr......

 

Här finns några vildkatter, tyvärr. Katter som är skygga och man mest bara ser på avstånd.
Några av damerna här har matat dom över vintern med torrfoder som de ställt ute på sina
verandor. Att man ej ska göra så är dom  medvetna om men när hjärtat är stort................

 

Den 25 Juli 2007 sitter en av kolonins boende och läser en bok i sin trädgårdsstol. Plötsligt
kommer en katt flygande och praktiskt taget kolliderar med henne! Hon blir naturligtvis rädd
innan hon inser vad som hänt och skriker till!
Katten blir skrämd och far iväg in bland buskarna men tappar ungen hon har i munnen,
rakt i hennes knä .....
Sarri tror först det är en råtta katta lagt i hennes knä men ser straxt att det är en kattunge!

 
*klicka på bilden så blir den stor

Vad gör man, var ju frågan. Först läggs ungen vid en buske i hopp att mamman ska komma åter.
Inget händer, tyvärr, eller tack och lov.  (det hade ju blivit ännu en vildkatt o kattan hämtat den)
Naturligtvis kommer folk för att titta på denna kattunge som ödet så bestämt lämnat till människans
vård. Jag kommer tillsammans med min granne som har matat en grå honkatt sedan förra året.
Kattan är skygg men kommer alltid sina turer för att stilla hungern så vi chansar på att det är mamman.


*klicka på bilden så blir den stor
Min granne Siv tar med ungen hem till sin stuga. Åldern uppskattar hon till ca 10 dagar för ögonen är på
väg att öppnas på den lilla.
Kattan kommer straxt för att äta lite och visar intresse för ungen så Siv lägger ner kattan och håller
henne fast och det visar sig att hon har mjölkfyllda juvrar.
Motvilligt får ungen dia och sedan försvinner kattan fort.
Men hon är snart tillbaka! Försöker ta sin unge men hindras av Siv så hon diar den lilla en stund till.


*klicka på bilden så blir den stor
Dagen därpå har moderkänslorna tagit över och hon går in i den lilla kollonistugan och diar sitt barn, när
människan håller sig lite på avstånd. Men brått är det att ta sig ut till friheten.......


*klicka på bilden så blir den stor
Med oändligt tålamod från Siv så övervinner kattan sin skygghet och stannar allt längre hos sin unge. Hon sköter den
som sig bör och hon blir allt mera kontaktsökande mot Siv och andra som hälsar på i den lilla stugan.
Hon blir en mycket kelen katt och  döps till Mirran. Eller Mirre Pirran som Siv lockar henne till sig med......
Men som den f. d vildkatta hon är så tar hon sig gärna sina  promenader i omgivningen.


*klicka på bilden så blir den stor
Kattungen börjar nu bli rund. Den är mycket mörkare än modern men ränderna anas om än mycket sparsamt.
Den börjar göra sina försök att ta sig fram, men det är svårt att styra både fram och bakben på samma gång. Den börjar
visa intresse för människotår och en gammal strumpa med prassligt papper i blir den första leksaken, förutom
människotår och fingrar .....
Ungen är nu så tung att kattan inte längre orkar bära iväg den och den trivs på Sivs uteplats, men bara på de släta
varma sköna plattorna. Ingen rädsla för höjder, fast den rullar i och för sig lätt utför trappan i sina försök att gå
ut och in. Måste vara roligt för den klättrar igen och igen i trappan ( 1 trappsteg)


*klicka på bilden så blir den stor
Bara korta raster för att dia, bli tvättad eller bita morsan! Ja, mamman är bestämd, hon tar i så den busiga lilla
får ge sig. Ska man tvättas så ska man!


*klicka på bilden så blir den stor
När så den lilla busungen är mätt och ren och fin så är det dags för mamman att koppla av. Hon har inte alls så
brått att avlägsna sig längre. I själva verket så är det ganska skönt med en egen familj att njuta av samvaron hos.


*klicka på bilden så blir den stor
Ungen är nu ca 4 veckor och en pigg krabat. Tränar på jakt, hoppar in och ut i stugan, en trappa är minsann
inget hinder längre. Dessutom ser det ut att bli en mycket vacker långhårig katt av den lilla.....


*klicka på bilden så blir den stor
Allt är roligt att leka med, remmar på skor tex. Livet leker och Jag som skriver detta tror bestämt att Kolonin
har 2 vildkatter mindre för mamman har blivit tam och ungen naturligtvis också eftersom den börjat sitt liv i en
liten stuga på Kolsva Koloniområde bland djurvänner som vill den väl....
 

Nu har jag fått ett hem! Jag kommer att bo i Kolsva!

Mitt namn är ELVIS!


hits