
Berättelsen om Katten på Kolonin år
2007
När ödet styr......
Här finns några vildkatter, tyvärr. Katter som är
skygga och man mest bara ser på avstånd.
Några av damerna här har matat dom över vintern med torrfoder som de
ställt ute på sina
verandor. Att man ej ska göra så är dom medvetna om men när
hjärtat är stort................
Den 25 Juli 2007 sitter en av kolonins boende och
läser en bok i sin trädgårdsstol. Plötsligt
kommer en katt flygande och praktiskt taget kolliderar med henne! Hon
blir naturligtvis rädd
innan hon inser vad som hänt och skriker till!
Katten blir skrämd och far iväg in bland buskarna men tappar
ungen hon har i munnen,
rakt i hennes knä .....
Sarri tror först det är en råtta katta lagt i
hennes knä men ser straxt att
det är en kattunge!

*klicka på bilden så blir den stor
Vad gör man, var ju frågan. Först läggs ungen vid en buske i hopp att
mamman ska komma åter.
Inget händer, tyvärr, eller tack och lov. (det hade ju blivit ännu
en vildkatt o kattan hämtat den)
Naturligtvis kommer folk för att titta på denna kattunge som ödet så
bestämt lämnat till människans
vård. Jag kommer tillsammans med min granne som har matat en grå
honkatt sedan förra året.
Kattan är skygg men kommer alltid sina turer för att stilla hungern så
vi chansar på att det är mamman.

*klicka på bilden så blir den stor
Min granne Siv tar med ungen hem till sin stuga. Åldern uppskattar hon till
ca 10 dagar för ögonen är på
väg att öppnas på den lilla.
Kattan kommer straxt för att äta lite och visar intresse för ungen så
Siv lägger ner kattan och håller
henne fast och det visar sig att hon har mjölkfyllda juvrar.
Motvilligt får ungen dia och sedan försvinner kattan fort.
Men hon är snart tillbaka! Försöker ta sin unge men hindras av Siv så
hon diar
den lilla en stund till.
*klicka på bilden så blir den stor
Dagen därpå har moderkänslorna tagit över och hon går in i den lilla
kollonistugan och diar sitt barn, när
människan håller sig lite på avstånd. Men brått är det att ta sig ut till
friheten.......

*klicka på bilden så blir den stor
Med oändligt tålamod från Siv så övervinner kattan sin skygghet och stannar allt
längre hos sin unge. Hon sköter den
som sig bör och hon blir allt mera kontaktsökande mot Siv och andra som
hälsar på i den lilla stugan.
Hon blir en mycket kelen katt och döps till Mirran. Eller Mirre
Pirran som Siv lockar henne till sig med......
Men som den f. d vildkatta hon är så tar hon sig gärna sina
promenader i omgivningen.

*klicka på bilden så blir den stor
Kattungen börjar nu bli rund. Den är mycket mörkare än modern men
ränderna anas om än mycket sparsamt.
Den börjar göra sina försök att ta sig fram, men det är svårt att styra
både fram och bakben på samma gång. Den börjar
visa intresse för människotår och en gammal strumpa med prassligt papper
i blir den första leksaken, förutom
människotår och fingrar .....
Ungen är nu så tung att kattan inte längre orkar bära iväg den och den
trivs på Sivs uteplats, men bara på de släta
varma sköna plattorna. Ingen rädsla för höjder, fast den rullar i och
för sig lätt utför trappan i sina försök att gå
ut och in. Måste vara roligt för den klättrar igen och igen i trappan (
1 trappsteg)
*klicka på bilden så blir den stor
Bara korta raster för att dia, bli tvättad eller bita morsan! Ja, mamman
är bestämd, hon tar i så den busiga lilla
får ge sig. Ska man tvättas så ska man!
*klicka på bilden så blir den stor
När så den lilla busungen är mätt och ren och fin så är det dags för
mamman att koppla av. Hon har inte alls så
brått att avlägsna sig längre. I själva verket så är det ganska skönt
med en egen familj att njuta av samvaron hos.
*klicka på bilden så blir den stor
Ungen är nu ca 4 veckor och en pigg krabat. Tränar på jakt, hoppar in
och ut i stugan, en trappa är minsann
inget hinder längre. Dessutom ser det ut att bli en mycket vacker
långhårig katt av den lilla.....
*klicka på bilden så blir den stor
Allt är roligt att leka med, remmar på skor tex. Livet leker och Jag som
skriver detta tror bestämt att Kolonin
har 2 vildkatter mindre för mamman har blivit tam och ungen naturligtvis
också eftersom den börjat sitt liv i en
liten stuga på Kolsva Koloniområde bland djurvänner som vill den väl....
Nu har jag fått ett hem! Jag kommer att bo i Kolsva!

Mitt namn är ELVIS!
hits
|